Blatte

Vår definition av begreppet blatte
Svenska Akademien har slutligen kommit fram till vad ordet blatte betyder: det definieras som "utländsk (mörkhyad) person". Vi kan tycka att det är en något snäv uppfattning. Då en stor del av utländska personer inte alls är mörkhyade. Samt att en stor del utländska personer inte längre är utländska, då de definieras som nysvenskar, eller helt enkelt som svenskar, men som har familj och släkt eller ursprung från andra länder.

Faktum är att de flesta i Sverige har någon form av utländskt ursprung om man går tillräckligt långt tillbaks i tiden. Så då är dom flesta i Sverige blattar enligt Svenska Akademien, även kungen, enligt vissa.

Vi kan berätta vad vi sammankopplar med ordet blatte;

Generell beskrivning
Blatte; individ med svenskt eller utländskt ursprung, som bor i Sverige och har insikt i andra språk, kulturer, seder och bruk än de traditionellt svenska.

Djupare beskrivning
En blatte är en individ med svenskt eller utländskt ursprung, som bor i Sverige och har insikt i andra språk, kulturer, seder och bruk.

En blatte kan ofta flera andra språk än svenska och engelska och känner till något annat lands affärskultur, uppförande koder, seder & bruk, förhandlingsteknik, kommunikationsmetoder, har god insikt och förståelse för andra kulturers sätt att tänka och vara. Dessa kunskaper kan vara särskilt värdefulla för företag som vill bli bättre på att kommunicera med, förhandla med, marknadsföra och sälja produkter och tjänster för marknader som utgörs av individer med en viss kulturell bakgrund. Blatten kan ha erhållit sin unika kompetens från uppväxt i annat land, långa utlandsvistelser eller nära umgänge med individer som brukar denna andra kultur i vardagslivet. Blatte är således ett ord som passar in på vissa svenskar såväl som på många invandrare.

Om förändringsprocesser och utformning av dagens samhälle
Det enda som är konstant är förändring. Vi människor driver förändringsprocesser ständigt, medvetet eller omedvetet. I en reflektion kring ord och förändring av dess betydelse kan vara värt att nämna att "flicka" en gång anspelade på det kvinnliga könsorganet och kom av ordet "flik". Att "käring" betytt någon man är kär i, innan det förvandlades till "kärring". Att lilla gubben ofta är något gulligt, medans "jävla gu..." är något helt annat. Ordet "heder" har haft en i mångas öron god klang, idag är det få som vill sammankopplas med ordet "heder" då det är starkt relaterat till "hedersrelaterat våld" och därmed kvinnomisshandel och andra brott. Ett ord blir aldrig bättre än dess sammanhang och vi formar tillsammans vårt språk och den värld vi lever i.

Var ordet blatte kommer ifrån
Det finns olika teorier om ordets ursprung. Vi på Blatteförmedlingen tror dock att vi slutligen funnit dess verkliga ursprung:

På 50 talet kallades killar som tyckte om en viss musik och hade särskilda kläder och rände runt på stadens gator för pjattar, eller svingpjattar. Barn och ungdomar som rände på stan kunde också kallas för blattar, som ett slags syskonord till de erkända svinpjattarna. "- Vad gör ni här era små blattar", finns att läsa i en text riktad svenska barn och ungdomar, långt innan invandringen vi känner idag var ett faktum.  (Källa: Björn Aasen)

Sannolikt härstammar dagens folkliga användning ur ordets tidigare användning då invandrarungdomar också tagit rollen att ränna på stan i grupp. Men på den tiden då ordet användes om svenska ungdomar var utländska personer ett litet fåtal och uppfattades mest som exotiska inslag. De togs emot med nyfikenhet och iver då människor såg en möjlighet att lära känna världen genom dem.

Andra hävdar att ordet ska ha att göra med feminin av den franska kackerlackan, vilket verkar föga troligt då maskulin av den franska kackerlackan heter "cafard" och således borde vara ordet som präglat svenskans blatte. I och för sig skulle det kanske isåfall bli caffe istället för blatte, och i och med att det är upptaget av den variant som vi dricker så kan någon fyndig person tagit blatten, som är partner med caffarden. Dock skulle även detta ha skett innan invandringen var ett faktum och således ej varit riktat som omnämning av invandrade.

Ytterligare en toeri är att ordet blatte blommat ur Sveriges mest kända grabbgäng: Knatte, Fnatte, Tjatte och..  Blatte, denna bild motsvarar dessutom den nya befolkningstillväxten och det Sverige som vi lever i idag då invandrarna snart utgör17% av befolkningen och per 2030 beräknas utgöra 25% av befolkningen.

Å andra sidan kallas invandrade personer i Canada och USA för 1:st or 2:nd generation Canadians or Americans. Kanske benämns ingen längre som invandrare i framtiden, utan som svenskar av första eller andra generation. Who knows.

Vi fick en annan beskrivning av Anders Friman i Täby:
För mig är en blatte en person med invandrarbakgrund och som stolt vill behålla sitt ursprung i integrationen med det svenska svennesamhället.

Blatte idag
Oavsett ordets ursprung är blatte idag en vardagsbeskrivning för personer med utländsk bakgrund. Det är varken positivt eller negativt laddat. Anses det ha någon laddning så är det sammanhanget eller personen som säger ordet eller den som tolkar ordet som bär denna laddning. Detsamma gäller många andra ord: gubbe, stockholmare, skåning, norrlänning, blondin, kärring, unge etc.

Vi tycker dock det är mer intressant och glädjande att arbetsmarknaden äntligen sett behovet att återspegla befolkningen. SEB bankens strategi är exempelvis att 20% av personalen ska ha invandrad bakgrund. Likaså IKEA som utövat denna strategi länge. Detta för att helt enkelt bli bäst. Hur ska en arbetsgivare som inte återspeglar befolkningen annars kunna lyckas? Och oavsett om någon kallas blatte eller ej, så behövs vi alla.

Vad är Blattekompetens
Blattekompetens/interkulturell kompetens: kulturella och kommunikativa kompetenser ur andra kulturer än de traditionellt svenska som kan vara särskilt värdefulla för företag och organisationer, företag och verksamheter som vill nå framgång i att kommunicera, förhandla, marknadsföra, sälja, erbjuda, påverka, motivera, intressera, anpassa sig till, förstå individer med en viss kulturell bakgrund. Blattekompetensen kan ha erhållits från uppväxt i annat land, långa utlandsvistelser eller nära umgänge med individer som brukar denna andra kultur i vardagslivet i det svenska samhället. Blattekompetens är således ett ord som passar in på vissa svenskar såväl som på många invandrare. Vem som kallar sig blatte eller väljer att använda ordet blattekompetens är dock upp till var och en att avgöra.

Blattefakta
I marknadsekonomiska termer utgör blattarna en betydande del av köpkraften i Sverige då vi är över 1 miljon invandrade som har jobb och utgör över 1 miljon konsumenter som konsumerar för över 208 miljarder per år*. Bara halalkött-marknaden omsätter ca 180 mkr men kan omsätta en miljard i Sverige. Vi har ökat köpkraften med 30% de sista tre åren*. 22% av läkarkåren i Sverige utgörs av invandrade**. 20% av universitetslärarna är invandrade**. 10% av alla arbetande civilingenjörer är invandrade**. Var tredje person som fick ett jobb åren 1993-2003 var invandrad**. Sammanlagt 116 798 personer**. År 2020 beräknas var tredje person i Sverige vara blatte eller invandrad*. Nittio procent (90%) av befolkningstillväxten står blattarna för*. Var femte företag som startas – startas av blattar***. Det finns ca 70 000 företag som drivs av blattar, dessa sysselsätter ca 250 000 personer***. Hela 60% av den totala varuproduktionen i Sverige går på export****. 50% av Sveriges BNP baseras i export*****. Alla de multinationella svenska företagen växer mest på den internationella marknaden och över 90% av de börsnoterade bolagen efterlyser personal med mångkulturell kompetens*. Många av de stora rekryteringsföretagen har svårt att attrahera blattar. Samtidigt finns ett stort antal välutbildade akademiker av första och andra generationens invandrare som står utan jobb eller med fel jobb. Detta vill Blatteförmedlingen belysa och råda bot på.

Ovanstående information är ett axplock av statistik från *Timbro, **Svenskt  Näringsliv, ***SCB, Exportrådet **** Marcus och Jacob Wallenberg ***** och diverse artiklar i dagspressen.